Dagens skräck: Presenning.

Kex har värkligen kommit i trotsålder! Han 'kan inte' längre flytta på sig, ej heller lyfta höver. Han biter mig i rumpan när jag forsöker lirka upp benen, och när han "ger vika" och lyfter frambenet är det bara för att veva i luften.

Tyvärr för Kex har matte en större envishet, och för stor rumpa för att han klarar stå mot. Han måste helt änkelt ge vika och maka på sig sidlänges när matte lägger tunga sidan till, och matte har tyvärr så god balans att hon sätter en fot i vägen så han inte kan veva eller dra åt sig foten. SUCK för sådan tycker Kex och finner sig i att stå snällt, maka på sig och lyfta ben efter ungefär 20 minuter trots.

I dag var det dags för en ny vända med skräck-upplevelser. På en vägg finns det någon presenning och den fläddrade! Jätteläbbigt tyckte Kex! Men gräset under var mer intressant egentligen. Men det var läbbigt! Helt sant!