mandag 18. oktober 2010

Nära-Ögat ridning och flygtur

Det var i alla fall nära ögat att jag fick lära mig flyga och det snabbt i dag!

Jag hadde nämligen ideen att rida lite lätt dressyr (lösgörande) på ridbanan. En något optimistisk ide upptäckte jag, för utöver dagen i dag har det blåst upp lite. Det rasslar och prasslar överallt!
Kex var då altså på tårna, för numera är det mörkt när jag kommer i stallet och därmed även mörkt när jag skall rida. Tyvärr. Och Kex ansåg att den superbra belysningen vi har fått på ridbanan inte alls är tillräckligt, för utanför ljuset gömmer sig monster och spöken helt säkert!

Och inte nog med det, där vi flåste runt som uppskrämda fåglar han och jag (mäst han, jag skrattade mäst), så hoppar tusan ta mig en sabeltannat tiger upp på räcket! Den var jättestor, minst 900 gram och garanterat minst 2 cm långa tänder! Kex höll på att dö. Han fök rakt upp i vädret och snurrade runt i luften så jag höll på att hälsa på sanden. Men jag höll mig på! Tappade bara det lilla jag hadde kvar av stil och stigbyglar, så man satt där på halv tolv och flinade av skratt.

Det blev ungefär en 15-20 minuters lek med liv och hälsa snarare än dressyr, men jag var iaf på och ramlade inte av så man får väl räkna alla sina små vinster, är det inte så man gör?
Och efter detta tyckte jag att nu går vi bak ridhuset och hälsar på nya lillhuset som står der!
Det tyckte inte alls Kex var nån kul ide, den har ju aldrig stått där förut, och nu var det ju mörkt, den sabeltannade tigern i grå päls jamade runt fötterna på mig och överlag tyckte Kex jag var oerhört taskig som absolut måtte bort. Och han satte sig nästan när jag rörde med foten borti metalltrappan upp i lillhuset.

Men allt har en ända, även överdriven skräck för ett dödt objekt, och vi gick inn. Jag var nog rätt nöjd med dagen ändå, fast nästa gong skal jag nog inte rida dressyr i blåst, får heller tömköra eller något då.

Och vet ni? För 3 veckor sen köpte jag ju en 65cm dressyrgjord som var för kort. Så jag beställte en 70 och en 80 cm vanlig gjord, som Karro sen berätta var för lång båda två. Kex har altså krympt! Bara på dom veckorna som har gått så har han minskat så att 65 cm dressyrgjorden nu passar! Man får dra litet i sadel och gjord för att lura på den för han puffer upp sig förståss, men sen är det inget problem!

2 kommentarer:

  1. Jag är så imponerad över dig. Du är tuff och så duktig. Önskar jag kunde rida hälften så bra som du. Jag blir ju bara nervös när min tokiga "unghäst" blir så rädd för alla spöken som finns i mörkret i blåsten. Kram

    SvarSlett
  2. Å det är inte alltid jag har så tur att jag sitter kvar när han håller på med sådana spratt :D Jag måste bara fortsätta envisas att rida när det är som det var då, så kanske hans reaktioner inte blir lika stora! Men även trygga Gejsa kunne bete sig som det var monster i varje vrå när det var blåsigt :) Inte alltid, men i bland kunne hon hitta på en hel massa!

    SvarSlett