Nära ögat!

Men på helt annat sätt i dag än i måndags iaf. I dag ringte dom från ridskolan och sade att jag borde kanske gå över mina prylar och se om något fattas för det hadde varit besök på ridskolan.
Hjärtat i halsen fick jag, min nya dressyrsadel är inte SÅ himla dyr direkt, inte världens mäst värdefulla, men den är trots allt helt ny, och jag har inte ens hunnit betala den då jag fick faktura!

Så jag frågade spänd om hon kunne se två sadlar på nedersta sadelhängarn. Det sa hon att hon kunne, men hon kunne ju inte lova det var mina då hon inte vet hur dom ser ut. Men det bådade ju bra tyckte jag.
Och det var mina.

Så snabbt snabbt städa i skåpet så kunne jag lura inn dressyrsadeln där. Men inga chans jag kunne få inn bomlösingen, då kan jag inte låsa skåpet.. Så jag åkte hem, leta efter syckel-låset och en kjedja samt hänglås. Ner igjen med allt.
Kjedjan gick presis gjennom ringarna på sadeln där man kan fästa sadelväska, och sen flätade jag inn den i sadelbommen och fäste slutligen jättetajt med hänglås.
Och lås på skåpet med. Syckellåset drog jag gjennom tömringarna på selen och tömkörningsgjorden och den med gick gjennom hållaren så även dom är fastlåsta.

Det är ju inte 100% stöldsäkert, absolut inte, men det gör iaf att tjuvarna måste gjennom dörren och sen bryta av lås på prylar med för att komma åt mina grejer om inget annat. Lite mer arbete får man trösta sig med.