mandag 24. mai 2010

Blå sopbils-monster!

I dag promenerade jag och Kex förbi villaströket, tallbacken, olnirs (och dagis), bygdegårn och sen ner till stallet. I och för sig inte all världens till promenad men vilken miljöträning! Det var så otroligt mycket att kika på, häckar, hus, folk, bilar, träd och jag vet inte vad!
Storögt vandrade Kex efter mig och kikade snart till vänster, snart till höger och snart rakt fram.

Värst var det när vi kom till Olnirs just vid där vi kör inn till mig. Där kom ett monster!! En blå sopbil som kör och hämtar papper, kom från dagis och körde förbi oss. Den var hur läbbig som helst, och Kex forsökte skena baklänges för att komma undan. Riktig länge gick han runt sig själv och kikade i alla riktningar och flämtade och snarkade, så jag beslöt att innan bilen kommer tilbak bakfrån denna gongen så går vi inn på olnirsstubben där jag bor, och sen vandrade vi runt i ring ett litet tag tills jag hörde bilen var på väg tilbaks. Förstens då valde jag gå mot vägen så det var väl dryga 5-6 meter framföre oss att den körde förbi. Då var den inte lika läbbig faktisk!

Men efter det var han mycket på allerten och jag fick va stenhård i att man får inte trampa på mig, man får inte gå förbi mig och man får inte gå inn i mig heller.
Med flit lade jag då vägen förbi den lilla småvägen förbi energistationen innanföre bygdegårn, där är det mycket konstiga ljud, och dess mer han flämtade upp sig, dess saktare gick jag. Vi stannade just under strömledningarna där i luften och var tvungen att rasta litet där.
Väldsmästare gick då vidare sen och var stolt av sig själv, tills han såg en stor båt. Den var även den lite smått läbbig, fast inte lika läbbig som sopbilen iaf.

Väl tilbaks i boxen fick han görpa, och uppskattade inte riktig att få flughuvan på, men vi fick den på till slut. Nyhusse Fredrik kom även och hälsade på och bjöd på äpplen och blev nya bästisen. Och hadde med sig hunden Jewell med, den var Kex hur nyfiken på som helst, något Jewell inte riktig uppskattade och gick undan. Kex efter och hunden framföre, gjennom hela sjöhagen ;)

Ett tag innan detta kom matte Towa på besök med och lämnade ägarbeviset och vi avtalade dom sista detaljerna. Nu känns det som han är min på riktig :)

Ingen kommentarer:

Legg inn en kommentar