lørdag 25. september 2010

Premiär i nya sadeln!

I dag var Kex riktig tröttsam.
Han ville inte stå still, dock lyfte han rätt snabbt på hovarna. Och nya gjorden jag har köpt är fortfarande för kort. Jag måste ha mycket större, 75 eller kanske även 80!
Jag får beställa helt änkelt.

Har även fått hem bomlösingen igjen så någon sadel har vi oavsett, och jag har fått låna en gjord så vi får på sadeln alls nu. Skön var den att rida i med när vi väl kom så långt, men dit var det en lång lång väg i dag.

Kex var nämligen mycket irriterad när vi väl sadlade upp och gick ut! Det var ju 'snart' middagsfoder må veta! Hur i helskotta kunne vi då begjära att han skulle gå bort från fodringen? Kex var misnöjd, och visade det på alla sätt. Han tvärrvägrade stå still, vandrade runt, och det slutade med att han lyckades gå i väg så jag fick hoppa mer från pallen jag användte, och i farten vred höften så smärtan exploderade gjennom hela kroppen.
Sandra och Towa till undsätning, och tårerna sprutade.

Men om jag tänkte ge mig? Icke sa nicke! Vi hjälptes åt så jag kom mig upp och upptäckte första gjorden jag hadde lånat var aldeles för lång, och den var på insta hålet överalt. Inn och leta ny, och en retad Kex fick avfinna sig med att vi bytte gjord och jag kravlade upp mig igjen.

Han var faktisk riktig arg kändes det som. När jag satt uppe, ville han inte alls stå still, utan skakade på huvudet, backade och backade, och började slå med framfoten i marken. Som om han ville säga "men för katten, nu skal jag snart äta, kan vi komma i väg nån gong så jag kommer inn snart!". Allt jag ville var att han skulle stå still, när jag sätter mig upp och inte har gett någon signal så skal han faktisk inte rusa varken framåt eller bakåt. Så jag bara satt där och klämde lätt med foten så han skulle gå et steg fram, stannade honom. När han sen backade lät jag honom bara backa om han ville det, ett tag, klämde med skänkeln bara när han ville backa inn i något. Till slut sto han still och fick massor med ros, och nu kunne vi gå fram!

Jag red inte så länge tack vare höften var så totalt katastrof, men jag ville känna på sadeln. Så lite på spåret och volterna på simmbanan fick räcka. Kex var mogen för att hitta på presis vad som helst i dag, så han var frisk som vi säger, skakade titt som tätt på huvudet och letade ursäkter. Men han gick bra fram och svängde och stannade presis när jag bad om det, så jag ansåg mig riktig nöjd! Towa var där och fotade, lagom masor med bilder på min breda rumpa blev det, men denna bilden var så fin tyckte jag! Må vara jag kanske sitter lite på halv tolv där, men ni får ursäkta mig då höften ekade med smärta varje steg han tog!

Så må vara vi inte var riktig överens under sadling, tränsing och uppsittning, men vi avslutade i alla fall bra! Och omsider fick Kex sitt hö och sin morot.
Jag undrar om jag inte skal göra ett forsök till veckan med att ta honom inn i boxen och låta honom tugga någon tuss med hö och göra i ordning det övriga medans han äter, och sen se hur han är efter detta.

Ingen kommentarer:

Legg inn en kommentar